I Glasriket var det bättre förr.

Jag har aldrig varit särskilt mycket för glasprylar, i synnerhet inte från Glasriket. Kanske beror på att jag har mina rötter i centrum av riket. Hade jag vuxit upp i Finland med Iittala och Alto hade de kanske känts lika trista, som Hydman-Vallien och Intermezzo gör för mig idag.

Men så plötsligt har jag fått upp ögonen för 50-talets Glasrike med Alsterfors och gamla Orrefors-serier som Fuga och Colora. För att inte tala om Strikt från Johansfors och Bengt Orup. Uj, så mycket fint det fanns i Glasriket för trettio, fyrtio, femtio år sedan.

Än så länge har vi bara ropat in två små turkosblåa fuga-skålar på Tradera, men hittar jag en stor orange colora-skål till inte allt för högt pris slår jag nog till igen. Det gäller att passa på när Herr K är på villovägar, vem vet, sen kanske det blir färgat-glas-shopping-stopp.

Våndan av att vara lång.

Ofta trivs jag bra med att vara genomsnittslång. Jag kan nå saker på höga hyllor och hålla dem ovanför huvudet dit inte Fröken J kan nå. Det finns dock nackdelar med att vara lite längre, jag har nämligen en tendens att hänga speglar, tavlor och hyllor på väl höga höjder. Idag var det hatthyllans tur att hamna ett par decimenter för högt, så nu är det bara att hänga om och försöka reparera tapen så gott det går.

Hatthyllan är en av två snarlika hyllor vi ropade in på Tradera i höstas. Så är någon intresserad av en illa sliten hatthylla enligt modell ovan med aluminiumrör istället för träpinnar så säljer vi den billigt.

Hur ska det gå med städmoralen?

Ikväll ska här städas och bäras kartonger till källaren*. Frågan är bara hur det ska gå när de här ligger på soffbordet och pockar på uppmärksamhet.

* Känns som jag skrivit precis samma sak tidigare, men nu är det verkligen de sista kartongerna. Och verktygslådorna.

Tidningar och ruinromantik.

Egentligen drömmer jag om att sitta och bläddra i en Ikea-katalog från slutet av 50-talet. Men de blir ju så galet dyra på Tradera. Istället får jag nöja mig med att tokshoppa Allt i hemmet från samma årtionde istället. Nästan lika kul, inte så fasligt dyrt.

Och som jag längtar efter mitt paket med riktigt gamla tidningar, det är nästan så jag kan förstå att lillasyster C tycker att jag är lite galen.

Nu har vi väntat länge nog.

Så idag slog vi till på en saturnuslampa från Domino Antik till hallen, som vi planerar att tapetsera i helgen. Den planerade klädhästen från R.O.O.M får däremot vänta. Framför allt därför att jag traderade en tidningsvagn* i teak igår. Lite spontant sådär, och inte alls inom ramarna för månadens inredningsbudget.

* Håll ut, nästa vecka lovar jag att fota och blogga om underverket, som kommer att bli så perfekt… någonstans i lägenheten.

En stilla Traderafundering.

Varför köper man en bok, typ tusenkonstnären Stig Lindberg, på Tradera för 177 kr (bud 126 + frakt 51), när samma bok går att köpa 126 kr på exempelvis Adlibris?

För mycket pengar? Dålig koll på prisjämförelsesajter? Svag för recycling?

Besök i stringhyllan.

Ett av många höstfynd från Tradera, var annars? Kring jul fick den sällskap av ytterligare några kattkompisar, så nu har jag tre ståtliga stringkatter i hyllan. Tanken är att man ska utrusta dem med julgransljus på ryggen, men jag tycker de funkar lika bra utan.

Gårdagens hemrop.

String-upphängning för hallen, sovrummet, köket eller varför inte biblioteket?

Bestick i fokus.

I brist på Genses Focus de Luxe köpte vi för ett tag sedan en uppsättning gamla bakelitbestick av varierande bruksskick på Tradera. En del var som nya, andra var riktigt trista och urblekta efter för många vändor i diskmaskinen.

Många förlorade budgivningar senare, vann vi tillslut 12 extra bestick ikväll, så nu kan vi med gott samvete kassera de gamla och urblekta besticken till förmån för nya, och förhoppningsvis något mindre urblekta, exemplar.