Jag har aldrig varit särskilt mycket för glasprylar, i synnerhet inte från Glasriket. Kanske beror på att jag har mina rötter i centrum av riket. Hade jag vuxit upp i Finland med Iittala och Alto hade de kanske känts lika trista, som Hydman-Vallien och Intermezzo gör för mig idag.

Men så plötsligt har jag fått upp ögonen för 50-talets Glasrike med Alsterfors och gamla Orrefors-serier som Fuga och Colora. För att inte tala om Strikt från Johansfors och Bengt Orup. Uj, så mycket fint det fanns i Glasriket för trettio, fyrtio, femtio år sedan.

Än så länge har vi bara ropat in två små turkosblåa fuga-skålar på Tradera, men hittar jag en stor orange colora-skål till inte allt för högt pris slår jag nog till igen. Det gäller att passa på när Herr K är på villovägar, vem vet, sen kanske det blir färgat-glas-shopping-stopp.

Annonser

Nygamla ha-begär.

februari 5, 2008

stripe_johansfors_bild.gif

Bengt Orups Strikt från smålandska Johansfors* skulle inte vara helt fel som drinkglas, om de bara inte vore så galet dyra nu för tiden vill säga. Tänk när min mamma jag var liten och glasen fungerade som saftglas till vardags. Vilka tider!

* Som faktiskt bara ligger någon mil från samhället jag är uppvuxen i.